Förlåt om det blir lite depressionsbloggande nu. Men whatever. Jag känner att jag förtjänar det. Åh gud.


Jag hatar... allt. Fast nä nu ljuger jag. Jag hatar väldigt mycket. Äckliga stalkers som blir arga för att jag inte vill träffa de. Usch. Well förlåt mig men jag bestämmer faktiskt vem jag ska träffa och vem jag ska bli kompis med. Jag låter som världens största bitch. Men du som läser hade gjort samma sak som jag gjort. Och ja jag klagar över att jag är singel alldeles för ofta I know. Men jag har precis som alla andra krav på den jag blir tillsammans med. Liksom man atraheras ju av något särskilt och om jag inte är atraherad av dig så kommer jag säga nej helt enkelt. Deal with it. Jag borde egentligen plugga helt mkt till svenskan. Läsa min bok. Men jag pallar inte. Förlåt för att jag skriver sånna dumma saker.

Just nu vill jag bara bli kär, och ha någon som jag kan älska så jävla mycket. Någon som jag kan skriva fina sms till och ba "Hej älskling vad gör du?<3". Sånt. Det är sånt jag vill ha. Nån som man kan pussa och krama. Nån som är lika underbart sexgalen som jag just nu! Ja det lät ju inte så bra. Men sex är mysigt om man älskar varandra!

Ööh. Nä men känner mig som alla tonårsbitchfjortisar som ba "OMG KÄRLEK" ... man ba "nej".


Gonatt